Benjamin Britten och Peter Pears

av Catarina Ek

Benjamin Britten (22 nov 1913-4 dec 1976) var yngst av fyra syskon, hans pappa var tandläkare och hans mammas stora hobby var att sjunga. Familjen spelade och sjöng och anordnade musikkvällar för vänner och grannar.

Mamma Edith bestämde tidigt att yngste sonen skulle bli en stor musiker! Hon menade att den heliga treenigheten inom den klassiska musiken: de tre stora B: Bach - Beethoven – Brahms, snart skulle komma att utökas till fyra. Hennes son var ju trots allt född på Ceciliadagen, musikens skyddshelgon.

Benjamin Britten

Tre år gammal medverkade Benjamin i familjens sångspel, vid fyra började han skriva egen musik, vid fem fick han lektioner i pianospel och lärde sig att komponera. När han var tolv hade han redan skapat dussinet stora orkesterverk, vid 14 skrivit 100!

Sexton år gammal gick han på musikhögskolan i London (Royal Music of College), där han ondgjorde sig över den brittiska pastorala stilen. Han ville gärna studera för Alban Berg i Wien vilket föräldrarna inte tillät. Britten ville vara modernist, men på sitt eget sätt: han var alltid tonal men hade en modern syn på komponerandet.

Litteratur, musik och livslång kärlek

Efter skolan, vid tjugoett, kunde han leva på att skriva musik till teater, film och radio. Han rörde sig i Londons intellektuella och litterära kretsar där centralfiguren var författaren WA Auden (en av de främsta brittiska 1900-talspoeterna) som hängde ihop med författaren Christopher Isherwood (bl a Farväl till Berlin – blev underlag till en pjäs, filmatiserad till musikalen Cabaret).

1937, när Britten var tjugofyra, dog hans mamma, vilket var ett hårt slag för honom. Men han kunde då komma ut som homosexuell och träffar samma år Peter Pears (22 juni 1010- 3 april 1986). Paret kom att leva ihop som öppet homosexuella livet ut som något som klassades som kriminellt under nästan hela deras livstid.*

Peter Pears

Peter Pears var operasångare, tenor, och sjöng i BBC Singers när de möttes. Pears hade studerat musik i Oxford och här verkat som organist innan han utbildade sig i sång vid Royal College of Music i London. Samma år de träffades gav de sin första konsert tillsammans i Oxford.

Britten kom att skriva många sånger för Pears (ex Nocturne och Serenad för tenor, horn och stråkar) och flera av Brittens operor innehåller en ledande tenorroll skriven för Pears, som titelrollerna i operorna Peter Grimes och Albert Herring.

Engagerad pacifist – till USA...

Benjamin Britten hade sedan han gick i skolan varit en övertygad pacifist något han delade med Auden. De menade att man skulle arbeta för ett gott samhälle där alla skulle tas om hand och vara lyckliga.

Brittens och Audens ideal tillintetgjordes av det spanska inbördeskriget och den framväxande nazismen. 1939, när andra världskriget startade i Europa, krossades drömmen om en värld utan krig. Auden flyttade till Nordamerika, som ännu inte var i krig, och snart följde Britten och Pears efter för att undgå militärtjänst.

Auden uppmuntrade Brittens intresse för teater och skrev också texten till hans första arbete för scenen: Paul Bunyan (1941), en operett om en jätte i den nordamerikanska skogen. Där skrev också Peter Pears den första textskissen till Brittens opera Peter Grimes (1944-5).

Det är en berättelse som bygger på en dikt av George Crabbe som skildrar Brittens älskade hemtrakt Suffolk och som han läste på nytt när de var i Kalifornien. Läsupplevelsen fick honom att längta hem till England. En annan anledning till att han ville hem var möjligen att USA nu rustade för krig och att alla män som levde i landet, även de som inte var amerikaner, var tvungna att registrera sig för militärtjänst.

...och hem igen: Operadebut och grundandet av en festival

Mitt under andra världskriget, 1942, tar Britten och Pears båten tillbaka över Atlanten. De flyttade in i ett rött hus i Aldeburgh i Suffolk och där kom de att bo och arbeta resten av livet. Britten lyckades till slut bli frikallad från militärtjänst.

Istället framförde han och Pears konserter för de krigsdrabbade engelsmännen under några år. Samtidigt skrev Britten på sin första opera, just Peter Grimes. Den hade sitt första uppförande på Saddlers Wells i London 7 juni 1945 (en månad efter andra världskriget tog slut i Europa) med Peter Pears i huvudrollen.

1948 grundade Britten och Pears (tillsammans med librettisten och producenten Eric Crozier) festivalen i Aldeburgh (The Aldeburgh Festival of Music and the Arts) med inriktning på framföranden av Brittens musik. Invigningsåret framfördes bland annat Brittens opera Albert Herring med Pears i titelrollen, i en uppsättning av English Opera Group. Kompaniet hade Britten och Pears varit med att grunda och var också orsaken till att festivalen kom till. (Uruppförandet av Albert Herring skedde dock 20 juni 1947 på festivalen i Glyndebourne.)

Musik och opera för barn

Den första opera av Britten som uruppfördes på festivalen i Aldeburgh var hans opera för barn The Little Sweep (Den lille sotarpojken) 14 juni 1949. Musik för barn var, förutom opera, något som upptog Brittens musikskapande. En mycket känd komposition är Orkesterguide för ungdom (The Young Person’s Guide to the Orchestra) som han skrev 1946. I den går han pedagogiskt igenom hur de olika instrumentgrupperna i en orkester låter, hur klangfärgen kan förändras och alla möjligheter till variationer instrumenten har från svagt till starkt ljud. Verket tillägnade han några vänners barn – för upplysning och underhållning.

Engelsk opera

Britten satte engelsk opera på kartan igen med verk som Billy Budd (1951), The Turn of the Screw (1954), A Midsummer Night’s Dream (1960). Han skrev mästerverket War Requiem (1962) – En dödsmässa över kriget – som pacifist var han självklart mycket inspirerad över uppdraget. Britten var övertygad om att musik – ja, all slags konst – kunde berätta Sanningen. Han menade att konsten kunde visa hur människorna och världen egentligen är och att man kunde lära sig av det.

Britten var väldigt produktiv, han skrev 16 operor, orkesterverk, kammarverk och konserter. Sång var viktig för honom och hans körverk är särskilt hyllade.

Uppskattade livsverk

2 juli 1976 adlades Benjamin Britten till Baron Britten of Aldeburgh (han blev ”riktig” adel). Fem månader senare dog han. Peter Pears, som avled tio år senare, utnämndes 1978 till Commander of the British Empire (han blev Sir) och begravdes vid sidan om Britten. Självklart ligger de på kyrkogården i det högt älskade Aldeburgh, Suffolk.

Det röda huset som de bodde i är numera museum, bibliotek och arkiv över Benjamin Brittens och Peter Pears liv och gärningar - och festivalen i Aldeburgh firar fortfarande varje år den klassiska musikens förtrollande värld.  

*Homosexualitet mellan män avkriminaliserades i England och Wales 1967 för män över 21 år, i Skottland 1980 och Nordirland 1982. År 2000 likställdes lagen för alla, till 16 år för sexuellt samtycke, över hela Storbritannien.