En midsommarnattsdröm på Malmö Opera

av Catarina Ek

William Shakespeares En midsommarnattsdröm var den första pjäs som spelades på den nya Malmö Stadsteaters stora scen och invigde därmed teatern den 23 september 1944.  

Uppståndelsen kring den nya teatern var stor i Malmö och i hela landet. Malmös starke man Emil Olsson var mycket stolt när under invigningen kunde hälsa hertigen av Skåne kronprins Gustav Adolf och kronprinsessan Louise med prinsarna Eugen och Wilhelm samt statsminister Per Albin Hansson och många fler celebra gäster välkomna till Malmös nya teater.

Kronprins Gustaf Adolf höll tal: ”Skådespelet/… /framställer för oss både den ljusa och den djupt tragiska sidan i vår tillvaro… och bör således ha något väsentligt att lära oss… så sant som sund självkritik bör räknas bland en kulturmänniskas främsta kännetecken.”

Innan Shakespeares sagoskog snurrade in på vridscenen var stadens diktare Hjalmar Gullberg först ut på förscenen och inledde med en Prolog till En midsommarnattsdröm.

Ett utdrag:

Jag är det första ordet som förklingar,

ett rop som hastigt dör i detta rum.

Jag kommer ej ur skyn på änglavingar

jag stiger ut din ande som låg stum.

/…/

Mot verkligheten finns ett hemligt vapen.

Din vardag kan bli fylld av sång och syn,

/../

En större sångare ska här besjunga

midsommarnattens blonda feeri:

Svanen från Avon, som får mänsklig tunga.

då näktergalens speltid är förbi.

Puck stänker magisk saft på huvudgärden,

Och åsnan gör en älva kärleksöm.

På tiljorna som föreställer världen,

får verkligheten vika för en dröm.

/…./

Sedan satte spelet igång. I teaterchefen Sandro Malmquist regi, scenografi och kostym spelades älvdrottningen Titania av Gaby Stenberg och älvornas kung Oberon av Georg Årlin, Puck av Viveka Linder och vävaren Botten av teaterns lyriske chef Oscar Winge.

Till uppsättningen användes Felix Mendelssohns scenmusik En midsommarnattsdröm; overtyren, op 21 (senare inkorporerad i op 61), ett verk som innehåller den berömda Bröllopsmarchen. Musiken till uppsättningen kompletterades av John Fernström.

Shakespeare i musikens och sångens hus

Den större sångaren Hjalmar Gullberg diktade om, William Shakespeare, är världslitteraturens främste dramatiker, och den mest spelade, var verksam under renässansen i England. Hans samlade produktion är överdådig, omväxlande och spännande. Han författade 37 pjäser och 154 sonetter.

Malmö Opera, sångens och musikens hus, hyllar särskilt Shakespeare. Inte bara för hans fantastiskt språkliga musikalitet (Shakespeares texter ÄR musik!) och för att han ofta hänsyftar till musik och instrument och även använder det även symboliskt; som ”musik är kärlekens föda”.

Shakespeare använde också ofta musik i sina pjäser. Det finns omkring hundra sånger i hans pjäser och han använde instrumental musik för olika stämningar; trummor, för slagsmål och krigsscener, eller festmusik.

Han var ett geni och som redan hans samtida Ben Johnson skrev i förordet till First Folio var Shakespeare ”not of an age, but for all time” – ungefär: inte bara för en tidsålder, utan för alla.   

Shakespeare i foajén och på piazzan

Shakespeare lånade stoff till sina verk från såväl samtiden som från antiken. Till En midsommardröm inspirerades han till exempel av engelsk folklore och den romerske diktaren Ovidius sagosamling Metamorfoser. Shakespeares penna har i sin tur inspirerat till många konstverk, opera, balett och musikal.

Några år efter invigningen, 1950, beställde Malmö stad en Shakespearesvit i olja av konstnären Martin Emond. Emond skapade två monumentalmålningar Tragedin och Komedin, med motiv från Shakespeares pjäser tolkade i en dekorativ form med klangfull kolorit. 1952 var målningarna färdigställda och sattes upp på östra väggen i övre foajén.

Den vänstra tavlan, Tragedin, illustrerar Stormen, Kung Lear, Macbeth, Hamlet Othello, Köpmannen i Venedig och längst till höger finns Shakespeare själv.

Tragedin av Martin Emond finns i Malmö Operas övre foajé.

Den högra tavlan, Komedin, visar bland annat i Slutet gott, allting gott, Hermione i En vintersaga, Malvolio i Trettondagsafton, Så tuktas en argbigga, Muntra fruar i Windsor, Lika för lika, Två ungherrar från Verona och En midsommarnattsdröm.

Komedin av konstnären Martin Emond finns i Malmö Operas övre foajé.

På västra väggen i övre foajén hängdes 1955 gobelängen En midsommarnattsdröm upp. Konstnären Pär Siegård skapade motivet och textilkonstnären Barbro Nilsson, vid tidpunkten konstnärlig ledare för Märta Måås-Fjetterströms verkstad, vävde gobelängen.

Siegård tolkar Shakespeares olika kretsar i En midsommarnattsdröm; hovet med kärleksparen och hantverkarna som möts mitt i skogens trollcirkel, älvornas värld, omsvepta av ett lyriskt blådis. Längst ner till vänster ser man Siegård själv på väg ut ur sitt verk.

Gobelängen finns i Malmö Operas övre foajé.

Sedan 1953 står Nils Sjögrens fontänskulptur Tragos på piazzan, och bland brunnens 22 figurer från teaterns värld finns självklart några av Shakespeares gestalter: Hamlet och dödgrävaren från Hamlet och vävaren Botten, med åsnehuvud, från En midsommarnattsdröm.

William Shakespeare, och särskilt hans En midsommarnattsdröm, kommer för alltid vara förknippad med Malmö Opera.

Pjäsen En midsommarnattsdröm spelades även vid 25-årsjubiléet 1969. Till 40-årsjubiléet säsongen 1984/85 skapade tonsättaren Lars Johan Werle en ”musikalopera” i två akter till regissören Leif Söderströms libretto efter Shakespeares text. Dessutom spelade Unga Teatern pjäsen på Verkstan våren 1987. Och Benjamin Brittens opera En midsommarnattsdröm har spelats på teatern en gång tidigare; 1993 i regi av dåvarande teaterchefen Lars Rudolfsson