Ryssland och makten

– en historisk tillbakablick, samt några ord om Tjajkovskij

Rysslands historia är en lång kedja av envälde, krig och ofrihet – från tsarväldet, via Sovjettiden, fram till våra dagar och invasionen av Ukraina. När historiens pendel har svängt har det ofta skett våldsamt och överkompensatoriskt.

Under tsarernas tid var Ryssland ett feodalt samhälle. Majoriteten av befolkningen var livegna bönder, som tidvis också kunde säljas som slavar. Livegenskapen avskaffades först på 1860-talet.

Men ofriheten och fattigdomen hos befolkningen bestod. Demonstrationer slogs ner brutalt och landet härjades av svält. 1906 inrättades ett försök till demokratiskt parlament, som i praktiken hade mycket begränsad makt. Misären och desperationen tilltog i och med Rysslands misslyckade deltagande i första världskriget och 1917 svängde pendeln: februarirevolutionen ägde rum. En serie strejker och soldatuppror tvingade Nikolaj II att abdikera och en provisorisk regering inrättades. Åtta månader senare utförde Vladimir Lenin och hans bolsjevikparti en statskupp (oktoberrevolutionen) och den 17 juli 1918 avrättades den fängslade tsarfamiljen, inklusive de fem barnen.  

Sovjetunionen skapades – men inte heller nu fick medborgarna åtnjuta demokratins och frihetens frukter. Pendeln svängde för långt. Makten koncentrerades till partieliten och jakten på oliktänkande var skoningslös. Efter andra världskriget försattes hela Östeuropa under sovjetisk kontroll.

I slutet av 1980-talet närmade sig pendeln åter sitt ytterläge. Den 9 november 1989 föll Berlinmuren och en och en halv månad senare störtades den rumänske diktatorn Ceaușescu. 1991 valdes Boris Jeltsin till president i Ryssland och ett halvår senare upplöstes Sovjetunionen.

Nu skulle den rigida planekonomin göras om till fri marknadsekonomi – och det skulle ske snabbt. Det privata företagandet, som varit förbjudet i sjuttio år, skulle utgöra den nya ekonomins motor. Alla medborgare erbjöds andelar i den enorma offentliga sektorn när den såldes ut. Men det ryska folket hade aldrig fått uppleva äganderätt, demokrati och fria marknader. Det var nya koncept, som bara något år tidigare hade klassats som statsfientliga. Så en liten, förslagen klick köpte upp andelarna i det sönderfallande imperiets statliga industrier. Pendeln svängde återigen för långt och oligarkernas era grydde.

2000-talet

År 2000 efterträddes Jeltsin av sin premiärminister Vladimir Putin, som genom konstitutionellt tricksande har lyckats hålla sig kvar vid makten till dags dato. Hans regeringstid har präglats av vissa ekonomiska framgångar, men också av krig och revanschism. Han har en stadig nostalgisk blick på såväl tsarväldets storryssland, som sovjettidens skepticism gentemot väst.

Den 24 februari 2022 lät han invadera Ukraina. Unga ryssar skickas åter ut i krig, yttrandefriheten är beskuren och makten är i praktiken samlad till en person. Frågan är när historiens pendel svänger nästa gång. Och hur.

Tjajkovskij

Var passar då Pjotr Iljitj Tjajkovskij in i allt detta? Visst är han en representant för rysk kultur, men han hade också djupa band till Ukraina. Hans farfar Pjotr Fjodorovitj föddes i Luthansk i Ukraina, som på den tiden var en del av det Ryska kejsardömet. Hans farfars far var kosack. Hans syster och hennes man bodde i Kamjanka mitt i Ukraina och han tillbringade mycket tid i deras stora hus. Många av hans kompositioner skapades där.

Tjajkovskij var mästare på att smida egna melodier, men införlivade ofta också folkvisor i sina kompositioner, inte sällan just ukrainska. Åtminstone trettio av hans verk innehåller ukrainska inslag, t.ex. symfoni nummer två och fyra.

Det finns flera museer tillägnade Tjajkovskij i Ukraina, bland annat i Kamjanka. Under en rysk attack i april 2022 skadades ett palatskomplex i Trostjanets, där det finns ett museum med en Tjajkovskij-avdelning, samt ett monument över honom.

Text: Tor Billgren, dramaturgassistent på Malmö Opera