En nyskapande musikalisk thriller
Premiären av Salome 1905 var en spektakulär skandalsuccé. Bara att sätta upp en biblisk historia på scen var provocerande, och dessutom var den full av oanständigheter, våld och perversioner, och inte minst var musiken uppseendeväckande nyskapande. Dirigenten Patrik Ringborg berättar om en innovativ musikalisk thriller som 120 år efter uruppförandet fortfarande fascinerar.
Föreställningsbilder från Salome på Malmö Opera 2025.
Vad var det i operan Salome som var nytt och radikalt år 1905?
- Det märks redan från allra första början. Traditionellt brukar en opera börja med en ouvertyr där man får höra exempel på teman och melodier som ingår, och få en försmak av vad som kommer att hända.
- I Salome går ridån upp och så sjungs det direkt. Vi kastas bryskt in i handlingen, och på bara några minuter får vi veta allt om karaktärerna och deras passioner, önskningar och rädslor, och det är inte bara texten som berättar, utan i hög grad också musiken. Den gestaltar allt från den varma fuktiga natten och månens bleka sken till tonårsflickan Salomes erotiska fantasier.
Hur använder Strauss orkestern för att beskriva karaktärerna och berätta handlingen?
- Det var den största operaorkester man hade hört, större än Wagners, och Strauss utnyttjade den på ett innovativt sätt. Han använde till exempel kontrabas och kontrafagott som soloinstrument, det hade man inte hört förut. Strauss låter orkestern göra mer än att ackompanjera sången, han ger rollfigurerna på scenen ledmotiv som följer dem under dramat och speglar deras känslor, och orkestern målar upp en musikalisk scenografi som beskriver allt som händer på scenen i detalj.
- Strauss är en mästare på tonmåleri, han illustrerar varje föremål och händelse, och karaktärernas sinnesstämning och motiv. Vi kan höra att Herodes är besatt av åtrå till sin styvdotter Salome, och när han erbjuder henne alla sina juveler glänser varenda pärla i musiken, och när Narraboth säger att månen ser ut som en prinsessa som dansar hör man dansrytmer på tamburin.
Richard Strauss hade tidigare skrivit lättillgängliga verk i senromantisk stil, vad fick honom att komponera så nyskapande och modernt?
- Strauss var väldigt motsägelsefull, både framåtblickande och konservativ, han var tråkig och samtidigt oerhört fascinerande. I ett tidigare verk, tondikten Sinfonia Domestica beskrev han sitt eget lugna, borgerliga familjeliv, och det är musik som jag själv kan somna till – men sen badade han plötsligt i våld, perversioner och nyskapande klanger i Salome. Han införde polytonalitet, och använde alltså flera tonarter samtidigt, och musiken är mycket mer dissonant än i hans tidigare verk.
- Strauss tog här ett stort steg mot modernism och atonalitet, och lade all sin kreativa kraft i musiken. När Salome var klar sade han att han inte kunde komma längre, han trodde inte att han skulle kunna komponera något mer. Men några år senare gick han i alla fall ytterligare ett steg längre och skrev Elektra!
Salome spelas på Storan 8 februari - 30 mars 2025. Läs mer om föreställningen här.