Verklighetens Jeanne d’Arc

Temistocle Solera som skrev libretto till operan Giovanna d’Arco tog sig vissa friheter i berättelsen om Jeanne d’Arc. Någon kärlekshistoria med kung Charles finns inte dokumenterad, det var inte hennes far som utlämnade henne till engelsmännen, och även om Jeanne sårades flera gånger på slagfältet var det inte av fiendens svärdshugg hon dog.

Krigarjungfrun som brändes på bål

Jeanne d’Arc är Frankrikes mest kända kvinna, krigshjälte, helgonförklarad och en av landets viktigaste nationalsymboler. Den 8 maj varje år firas befrielsen av Orléans 1429, som blev vändpunkten i hundraårskriget mot England, och ledde till att Frankrike kunde återta tronen. Härförare var den 17-åriga Jeanne d’Arc, en enkel bondflicka som varken kunde läsa eller skriva, men enligt egen utsago fått befallning från himmelen att rädda sitt land.

Jeanne föddes 1412 i den lilla byn Domrémy i nordöstra Frankrike. Hundraårskriget hade rasat länge, och hennes barndom präglades av invaderande soldaters våld och trakasserier. I tolvårsåldern började Jeanne höra röster. Hon var djupt troende, och var övertygad om att det var änglar och helgon som talade till henne. När England belägrat Orléans sade rösterna till henne att hon var utvald att fördriva engelsmännen och föra kronprins Charles till Reims för att krönas. Jeanne klädde sig i manskläder och begav sig till hovet för att be om trupper, svärd och rustning,

På 1400-talet togs gudomliga uppenbarelser och visioner på största allvar och spelade stor roll i politiken, men lika stor var rädslan för häxor och demoner. Jeanne fick genomgå en noggrann undersökning som skulle säkerställa att hon var oskuld, annars kunde hon vara utsänd av djävulen. När det konstaterats att Jeanne var jungfru, och alltså agerade på uppdrag av Gud, rustades hon för strid.

Hon ledde trupperna med fanan hon själv hade sytt, med broderade änglar, franska liljor och texten I den himmelske Konungens tjänst. Hon träffades av en pil i bröstet, och fienden jublade över sin seger, men hon drog ut pilen och var snart tillbaka på slagfältet, där de engelska soldaterna flydde i skräck när de såg att krigarjungfrun hade återuppstått.

Orléans befriades, kung Charles kröntes och Jeanne hyllades som hjälte. Den enda belöning hon önskade var att hennes hemby Domrémy skulle befrias från skatteplikt, vilket kom att gälla ända fram till franska revolutionen 350 år senare.

Under ett helt år ledde Jeanne de franska trupperna, sårades flera gånger, och blev till slut tillfångatagen. Engelsmännen var måna om att röja den framgångsrika härföraren ur vägen, och iscensatte en kyrklig rättegång med syfte att knyta henne till ett brott som ledde till dödsstraff. Efter flera månaders förhör dömdes Jeanne för återfallskätteri, eftersom hon vid upprepade tillfällen klätt sig i manskläder, och 19 år gammal brändes hon på bål.

I Frankrike ses Jeanne fortfarande som en förebild för sitt mod och sin kompromisslöshet, och varje stad med självaktning har både en rue Jeanne d’Arc och en staty av henne på torget. Frankrikes president Emanuel Macron säger att “Jeanne d’Arc är en symbol för vår historia, och det som håller oss samman, lika viktig som vår flagga och vår nationalsång”.

Text: Boel Adler, Malmö Opera