Khutulun - Turandots förebild
Puccinis opera Turandot känner de flesta operaintresserade till. Att det finns en historisk förebild till prinsessan med en uttalad motvilja mot äktenskap är kanske mindre bekant.
Turandot på Finlands Nationalopera. Foto: Ilkka Saastamoinen
Nessun dorma, Ingen får sova, sjunger Calaf triumferande. Han har kunnat svara på prinsessan Turandots tre gåtor och därmed inte bara räddat sitt huvud men också vunnit hennes hand. För att ge den ovilliga prinsessan en utväg, har han lovat henne sitt liv om hon kan lista ut hans namn innan gryningen. Ingen i Turandots rike får sova innan prinsessan vet namnet på friaren och därmed kan undvika äktenskapet.
Historien om Turandot
Det var inget okänt stoff Puccini valde till det som kom att bli hans sista opera. Förmodligen är ursprunget den episka dikten Haft Peykar (Sju skönheter) av den persiske poeten Nizami, i vilken den persiska prinsessan Nasrin berättar om en rysk prinsessa som tvingar sina friare att gissa gåtor med livet som insats. Historien om prinsessan med äktenskapsaversion (namnet Turandot kommer från persiskans Turan och dokht, vilket betyder Turans dotter där Turan var ett område i Centralasien) blev populär i Europa i början av 1700-talet genom en bok med asiatiska sagor av den bereste och språkkunnige Asienkännaren François Pétis de la Croix (1653–1713), där prinsessan porträtterades som dotter till en mongolisk khan. Giuseppe Adami och Renato Simoni skrev librettot till Puccinis opera och lutade sig mer på Carol Gozzis pjäs Turandot från 1762, men avlägsnade sig därmed kanske en aning från kvinnan som, vid sidan av den persiska sagan, skulle kunna vara en levande förebild för Turandot – den mongoliska prinsessan Khutulun.
En historisk figur
Khutulun föddes cirka 1260 och var dotter till Kaidu, härskare över stora delar av Centralasien och kusin till Kublai Khan. Hon sades ha varit sin faders favorit och förtrogna. Hennes friare var många, men för att äktenskap skulle komma i fråga var de tvungna att brottas med henne. Vann de, vann de också hennes hand. Förlorade de, fick hon alla deras hästar. Khutulun ska ha ägt över 10 000 hästar.
Att hon är en historisk figur är ovedersägligt. Såväl upptäcktsresanden Marco Polo som dennes arabiske motsvarighet Rashid al-Din berättar att de mött henne. Hon följde sin far på krigståg och var hans mest värderade rådgivare i militära frågor. Vid sin död 1301 ska Kaidu ha velat se henne som sin efterträdare, men det accepterades inte av hennes fjorton bröder.
Hur Khutulun blev gift vet man inte riktigt, inte heller med vem. Kanske blev hon slutligen nedbrottad av en ung man vid namn Calaf, som fick behålla sina hästar, så väl som tillgång till hennes. Hur som helst dog hon 1306, långt innan Nessun Dorma hördes för första gången 1928.