Fredagskonsert
Välkommen till en praktfull galakonsert helt och hållet tillägnad Giacomo Puccini. Vi får njuta av gripande arior och mäktiga körverk som spänner över hela hans lysande karriär som operakompositör. På programmet står musik från mästerverk som La bohème, Tosca, Madama Butterfly och Turandot.
När den 18-årige Giacomo Puccini gått två mil till fots till Pisa och sett Verdis Aida visste han att opera var hans framtid. 25 år gammal skrev han sin första opera, Le Villi – Häxorna, till en kompositionstävling.
Han vann inte, men förläggaren Giulio Ricordi såg den unge tonsättarens potential och beställde en ny opera. Edgar hade blygsam framgång, men visade tydligt Puccinis förmåga att beröra med sin musik, och Ricordi var övertygad om att stora succéer skulle komma.
“Jag känner som en italienare”
Puccini bestämde sig för att nästa opera skulle bygga på romanen Manon Lescaut, trots att Jules Massenet redan skrivit en mycket populär opera om den vackra kurtisanen.
Ricordi avrådde sin protegé, men Puccini envisades: ”En kvinna som Manon måste kunna ha flera älskare! Massenet känner som en fransman, med puder och menuetter, jag känner som en italienare, med obetvinglig passion.” Puccini fick rätt, och Manon Lescaut gjorde stor succé.
Han fortsatte att välja förlagor som redan lockat andra kompositörer. Ruggiero Leoncavallo hade viss framgång med sin opera La bohème, men det blev Puccinis opera som fångade publiken med sina förförande porträtt av de unga bohemerna.
Tonsättaren Alberto Franchetti hade börjat skissa på en tonsättning av succépjäsen Tosca, men lade ner arbetet när han förstod att den mästerlige Puccini fått samma idé.
Omsorgsfull research
Puccini gjorde omsorgsfull research inför Tosca. Han reste till Rom för att lyssna till Peterskyrkans stora klocka, och den gregorianska hymnen Te Deum som sjungs i första aktens final.
Till Madama Butterfly som utspelar sig i Nakasaki, gjorde han en djupdykning i japanskt tonspråk, men när han skrev om guldgrävare i Kalifornien i La fanciulla del west var han mer inspirerad av Claude Debussy och Richard Strauss.
Recensenterna tyckte att musiken kunde varit mer amerikanskt färgad, men den legendariske dirigenten Arturo Toscanini som ledde urpremiären på Metropolitan Opera i New York 1910 kallade operan ett mästerligt symfoniskt poem.
1912 dog Giulio Ricordi som stöttat Puccini genom alla år, och förlaget togs över av sonen Tito, som ville fokusera på yngre tonsättare. Men när det kom en förfrågan om ett verk inspirerat av operett gav han uppdraget till Puccini, som ju visat att han behärskade alla stilar.
Medan första världskriget rasade komponerade Puccini La Rondine, en bitterljuv historia om kurtis i parisiska salonger. Även om Tito Ricordi såg Puccini som en föredetting så förebådar musiken här en ny era - filmmusikens.
Fortsatte briljera
Puccini fortsatte briljera med sin stora stilbredd och sitt skickliga karaktärsmåleri i Trittico, tre kontrasterande enaktare: svartsjukedramat Il Tabarro, den tårdrypande tragedin Suor Angelica, och komedin Gianni Schicchi. Puccinis vilja var att alla tre operorna skulle sättas upp på samma kväll – annars fick det vara, vilket gjorde att många framföranden gick om intet.
1920 började Puccini arbeta med Turandot och beställde tretton kinesiska gongar för att få rätt klang och atmosfär i de storslagna körscenerna. I mars 1924 återstod bara finalen, men Puccini var vid det laget svårt sjuk och dog innan han fullbordat operan.
Strax innan hans hjärta stannade lämnade han de återstående skisserna till Arturo Toscanini och bad denne att inte låta hans Turandot dö.
När Toscanini dirigerade uruppförandet ett och ett halvt år senare hade tonsättaren Franco Alfano fullbordat operan, men enligt legenden sänkte Toscanini sin taktpinne där mästaren Puccini lagt ner sin penna.
