Giacomo Puccini (1858-1924)
I crisantemi
Under en enda natt skrev Giacomo Puccini denna elegiska sorgesång för stråkar. Han hade nåtts av budet att hans gode vän Amadeus av Savojen, som var det enade Italiens första kung, plötsligt och oväntat hade dött. Puccini slog sig ner vid sin skrivpulpet och komponerade ett avsked doftande av krysantemum, de blommor som läggs på gravar i Italien som en symbol för sorg, hjältemod och odödlighet. Liksom Puccinis romantiska och gripande operamusik, är detta korta stycke också fullt av känslor och vackra melodier. Den kvalfyllda natten 1890 skrev Puccini för stråkkvartett, men oftast framförs I crisantemi, som ikväll, för stråkorkester. Puccini återanvände senare stycket i den tragiska sista akten av operan Manon Lescaut när den plågade hjältinnan dör i sin älskades armar.
Pietro Mascagni (1863-1945)
Intermezzo ur Cavalleria Rusticana
1890, Samma år som Puccini skrev I crisantemi hade Pietro Mascagnis opera Cavalleria Rusticana premiär i Rom. Den 26-årige Mascagni höll på att ge upp sin misslyckade tonsättarkarriär och hade inga förhoppningar att hans opera skulle vinna den stora kompositionstävling han skrivit den till på bara några veckor. Enligt tävlingsreglerna skulle operan bestå av en akt, utan scenbyten och spelas inför öppen ridå. Överraskande gjorde Cavalleria Rusticana stor succé och vann tävlingen, och Mascagnis dramatiska och klangsköna opera gjorde ett segertåg över världen. I Sverige sattes den upp redan samma år, med titeln På Sicilien. Handlingen utspelar sig under påsken, på torget i en siciliansk by. Under intermezzot är scenen tom, alla byns invånare är i kyrkan, och i den stämningsfulla musiken anas en högtidlig påskhymn. När påskmässan är över och församlingen kommer ut ur kyrkan kommer ett blodigt svartsjukedrama att äga rum…
Antonio Vivaldi (1678-1741)
I quattro stagioni
De fyra årstiderna har med sin esprit, skönhet och musikaliska fantasi kommit att bli Antonio Vivaldis mest älskade verk. De fyra violinkonserterna är vad vi kallar programmusik, d.v.s. att musiken föreställer något eller gestaltar ett skeende. I Vivaldis musik kan vi höra fågelkvitter, åska, bondska danser, en skällande hund och isiga vintervindar, och vi får också följa en jakt, både ur jägarens och villebrådets perspektiv. Handlingen återges i de beskrivande sonetter som åtföljde noterna som gavs ut 1725, och varje rad, varje ord gestaltas i musiken. Vem som skrivit dikterna angavs inte, så kanske var det Vivaldi själv som var poeten. Liksom konserterna består sonetterna av tre delar, här i fri översättning:
Våren
Fåglarna hälsar den ljuva vårens ankomst med jublande sång,
bäckarna sorlar och den milda västanvinden smeker kinden.
Men så mörknar himlen, ljungeldar blixtrar och åskan mullrar.
Först när ovädret dragit förbi kvittrar fåglarna igen.
På blomsterängen lägger sig herden att sova till suset i trädens löv,
och vid hans sida vaktar hans trogna hund.
Och så börjar dansen.
Under den ljusa himlen tar herdar och nymfer en svängom
till säckpipans muntra klang.
Sommaren
Hettan är outhärdlig. Både människor och djur lider i den gassande solen.
Göken gal, näktergal och duva stämmer in.
Den varma västanvinden fläktar, men plötsligt drar den kalla nordan in.
Herden, berövad sin vila, jämrar sig av ängslan för förödelsen som väntar.
Han darrar av rädsla för åskvädret,
och plågas av svärmar av surrande flugor och stickande mygg.
Herdens oro är befogad.
Åska, blixtar och piskande regn sliter himlen itu,
och vetet som nyss vajade så stolt
ligger nu platt på åkern.
Hösten
Nu är det skördefest med sång, dans och vin.
Bonden firar med djupa klunkar ur Bacchi bägare,
så många att han somnar till sist.
När alla fått nog av sång och dans går de hem
i den ljuvligt svala höstkvällen och sover så gott.
Men i gryningen stiger jägaren upp,
tar sitt horn, sitt gevär och sin hund och ger sig ut på jakt.
Villebrådet flyr, kulorna haglar.
Darrande av skräck försöker djuret komma undan,
men faller utmattat till marken och dör.
Vintern
Det snöar och haglar, och bistra vindar viner.
Alla skakar av köld så tänderna skallrar.
Allra bäst är att få sitta inomhus i värmen
vid den sprakande brasan,
medan regnet öser ner utanför.
Ute får man trippa fram för att inte falla,
och glida omkring på isen,
tills man halkar och slår en vurpa.
Snabbt på fötter igen, innan isen går upp,
allt medan den frostiga nordanvinden biter i kinden.
Så är vinterns nöjen.
Översättning Boel Adler
