Intervju med David Lang
När kompositören David Lang försökte sälja in idén om att skriva om Beethovens Fidelio, tyckte alla att han var en idiot. Men åren gick... Möt David Lang!
När du skrev om Ludwig van Beethovens enda opera Fidelio använde du delar av librettot men inget av hans musik. Varför?
– Han är ju en väldigt bra kompositör. Jag ville inte tävla med honom. I det här stycket var jag mer intresserad av vad Beethoven betyder för musiken.
– En tanke som vi ser som självklar i dag är den att tonsättare var som helst i världen kan uttala sig om politik, dagsaktuella händelser, mänskligheten, frihet eller klimatförändringar - de stora frågorna.
– Beethoven uppfann den idén, tanken på tonsättaren som medborgare, som ser världen och använder musik för att prata om den. Det var en väldigt radikal idé.
Hur menar du?
– Vi talar om Fidelio som ett monument över friheten, om relationen mellan individ och stat. Men Beethoven levde inte i en tid och på en plats där en konstnär kunde gå direkt på ämnet, han var tvungen att gömma det. Han gömde därför temat i en berättelse om en familj. Därför handlar Fidelio om en man och en hustru, inte en fånge och staten.
– När jag såg Fidelio för första gången när jag var 21, började jag fundera på om det var möjligt att rensa bort allt överflödigt, bli av med komiken, kärlekshistorien, äktenskapet, och gå direkt på relationen mellan fången och staten.
– Så varje gång någon frågade mig om jag hade något projekt jag ville genomföra, sa jag att jag ville skriva om Fidelio. Och när du säger sådant när du är 21, tycker alla att du är en idiot. När du säger det vid 30 tycker alla att du är en idiot. När du säger det vid 40 tycker alla att du är något mindre idiotisk, men fortfarande en idiot. Slutligen lyckades jag övertyga någon om att historien är värd att berätta.
David Lang. Fotograf: Jonas Persson
Hur skulle du beskriva musiken?
– Jag ser den som osmyckad. Det finns toner och harmonier och den ändrar tempo, den är inte stillastående. Men det finns inget luddigt, inget komplicerat, det finns inget ögonblick då man aviserar ett vackert flöjtsolo. Musiken är där för att berätta historien så exakt och tydligt som möjligt. Jag vill inte distrahera någon från att uppleva hur berättelsen fortskrider.
Hur har det varit att se den på många olika scener under turnén?
– Det har varit väldigt roligt att se den på olika platser och framför olika människor. Alla scener är olika, den här är väldigt vacker. Det är första gången den kommer att spelas i ett operahus. Det blir operahus-premiären av mitt stycke.