Vidunderlig musik, fängslande handling och storslagna scener har gjort Turandot till en av världens mest populära och spelade operor. De stora körpartierna, de odödliga ariorna och den episka opera-hiten Nessun dorma lämnar ingen oberörd. Men kompositören Giacomo Puccini fick aldrig höra sin opera spelas. Han dog för 100 år sedan, 29 nov 1924, med Turandot fortfarande oavslutad.
Berättelsen om den iskalla prinsessan som låter avrätta friare på löpande band tills hon möter den sanna kärleken, är många hundra år gammal. Den är en blandning av asiatiska folksagor och legender om en verklig prinsessa som föddes på 1200-talet. Giacomo Puccinis opera på temat utspelar sig i Fjärran Östern i sagotid.
Det är inte konstigt att Turandot blivit en av de stora klassikerna. Den fängslande sagan berättas med oerhört vacker musik och pampiga scener, där inte minst kören har en stor roll. Operan är känd för sina svåra solistpartier som kräver ”stämband av stål” och bara bemästras av de bästa.
Ofullbordat mästerverk
Puccini var svårt sjuk när han skrev Turandot och hann inte avsluta de sista sidorna. På beslut av Puccinis familj, hans förläggare och Arturo Toscanini, som dirigerade urpremiären, fick kompositören Franco Alfano i uppdrag att slutföra verket.
Urpremiären skedde ett och ett halvt år efter Puccinis död. Toscanini valde att lägga ner taktpinnen i tredje akten med orden “Här slutar mästarens ord”. Det var knäpptyst när ridån gick ner, sen utbröt ett jubel som aldrig ville sluta. Alfanos slut på operan, som oftast finns med sedan dess, anses allmänt inte riktigt hålla samma klass som Puccinis musik.
Gåshudsgaranti
Operans mest kända parti är utan tvekan Nessun dorma som har blivit en av världens mest kända arior. Gåshuden kommer garanterat senast när det bombastiska Vincerò skallar!
Föråldrade stereotyper
Liksom många andra klassiska operor innehåller Turandot en del fördomar, förlegade könsroller, rasism och exotism. Regissör Sofia Adrian Jupither har försökt skala av några lager föråldrade stereotyper och hittat en allmängiltig historia om det offentliga och det privata, makt och ansvar, kärlek och sårbarhet som känns relevant idag.
Det underliggande budskapet i operan är detsamma som det alltid varit: Det spelar ingen roll vem du är eller varifrån du kommer – vi letar alla efter kärlek.
Handling
Som prinsessa måste Turandot enligt konventionen gifta sig. Men historien om en anmoder som blev skändad och dödad av en man har gjort henne kall och hämndlysten. För att slippa äktenskap, lovar hon att gifta sig med den friare som kan lösa tre svåra gåtor. Den som svarar fel straffas med döden.
Prins Calaf beslutar sig för att fria till Turandot trots alla varningar. Till hennes förfäran lyckas han lösa gåtorna. Men Calaf vill vinna prinsessan av kärlek. Därför lovar han att Turandot får avgöra hans öde – om hon lyckas ta reda på hans namn.
Turandot hotar hela folket med döden om namnet inte avslöjas. Alla vakar och försöker ta reda på vem den okända prinsen är. Timur och Liù, som setts tillsammans med Calaf, förs inför Turandot. Liù älskar Calaf av hela sitt hjärta. För att rädda honom och slippa tortyr säger hon att hon är den enda som känner till hans namn och begår självmord.
När Turandot och Calaf blir ensamma avslöjar han sitt namn för prinsessan och lägger därmed sitt liv i hennes händer. Liùs och Calafs osjälviska handlingar får Turandots hjärta att vekna. Inför hela folket tillkännager hon att hon har fått reda på främlingens namn: Han heter Kärleken.
