Sigurd Lewerentz

och Malmö Opera

Malmö Opera är en av stadens vackraste och mest älskade byggnader. Men vägen till invigningen 1944 var lång och krokig för arkitekten Sigurd Lewerentz och hans kollegor Erik Lallerstedt och David Helldén. 

Sigurd Lewerentz var redan känd för en bredare krets när han 1927 lämnade in sina första skisser till en stadsteater i Malmö. Han hade ritat Skogskyrkogården i Stockholm tillsammans med Gunnar Asplund och var sedan tio år i färd med att utveckla Östra Kyrkogården i Malmö, ett arbete som skulle fortsätta till 1969 och avslutas med den numera världsberömda blomsterkiosken.

Planer på en stor teater i Malmö hade funnits sedan 1903, men det var först efter första världskriget som projekteringen kom igång. 1934 vinner Lewerentz en första tävling, med Lallerstedt och Helldéns gemensamma förslag på andra. Ytterligare en tävling utlyses bland de belönade förslagen och med något förändrade förutsättningar, med samma resultat. Tävlingskommittén bestämde då att bygget skulle genomföras gemensamt av de tre arkitekterna.1937 kunde äntligen beslutet om bygget klubbas igenom i stadsfullmäktige “efter en lång och mycket mångordig debatt”. 

Ritning från år 1943.

Det tog de tre arkitekterna två år att färdigställa ritningarna. Då kom krigsutbrottet och bygget sköts fram ytterligare. Först 14 mars 1941 togs det första spadtaget. Då blev bygget också en åtgärd för att mildra arbetslösheten i krigets spår.  

DEMOKRATI OCH FOLKBILDNING

Byggnaden blev en kompromiss. Sigurd Lewerentz amfiteaterformade salong kombinerades med Lallerstedt/Helldéns storslagna foajé. Helldén ska ha varit den som stod för samordningen, den ständigt stridbare Lewerentz ska i efterhand ha varit missnöjd med de nödvändiga kompromisserna. Gemensamt hade förslagen synen på teatern som var mans angelägenhet. Det finns inga avskilda rum eller loger. Malmö Stadsteater blev en idé om demokrati och folkbildning, formad av betong, glas och marmor. 

Detaljbild från foajén och salongen.

Det var inte helt lätt att bygga under kriget. Golvrampen till stora scenen skulle byggas i Tyskland, men efter att ha blivit sönderbombad två gånger valde man att tillverka en ny i Sverige. Cementbrist fördröjde bygget något men de stora kristallglasrutorna överlevde ett stort bombanfall i Stettin.   

INVIGNING ÅR 1944

Man ville skapa en "folkteater" som var till för alla och den tanken lever kvar än idag. 

Den 23 september 1944 invigdes teatern. Sigurd Lewerentz, Erik Lallerstedt och David Helldén hade skapat ett av den funktionalistiska arkitekturens mästerverk. Foajén är särskilt vacker, utsmyckad med konstverk av bland andra Carl Milles och Isaac Grünewald. Thaliastatyn av Bror Marklund har blivit husets signum och möbelgrupperna av Sigrun Bülow Hübe står fortfarande på plats.  

Malmö Stadsteater blev Erik Lallerstedts sista stora projekt. Den unge David Helldén arbetade senare med stora stadsplaneringsprojekt i Stockholm, bland annat Sergels torg.  

Sigurd Lewerentz kom att bli allt mer kritisk mot svensk arkitektur. På 40-talet drog han sig tillbaka och ägnade ett decennium åt dörr- och fönstertillverkning i det egna företaget Idesta. Två av hans senare verk, Markuskyrkan i Björkhagen (1960) och S:t Petri kyrka i Klippan (1966) räknas som något av de bästa svensk arkitektur kan uppvisa.  

Sigurd Lewerentz dog 1975. Han är begravd på Östra Kyrkogården i Malmö.  

Foajén med välkomnande Thalia-statyn av Bror Marklund.

Sigrun Bülow Hübe, möbeldesigner som ritat fåtöljerna i foajén.