John

cellist i operaorkestern

Ett speciellt operaminne för mig är Tjaikovskys opera Eugen Onegin. Det var det allra första jag spelade när jag kom hit till Operan. Jag fick hoppa in direkt på föreställning, minns jag. Jag hade inga rep innan och var jättetaggad och såklart supernervös. Men det gick bra tror jag. Jag fick ju komma tillbaka och har inte blivit utslängd än i alla fall.

Men det starkaste minnet med just den operan är en föreställning som vi gjorde för ungefär fem år sedan. Då medverkade jag som sångare i Malmö Operakör och hamnade i samma loge som en fin, trevlig, snygg kille som var dansare i samma produktion. Han är idag min man och han jobbar också här på Operan. Så tack Malmö Opera för att vi hamnade i samma loge, det var bra fixat!

Jag har alltid känt att jag kan vara mig själv på jobbet och vara öppen med vem jag är. Jag har egentligen aldrig behövt "komma ut" här på Operan utan det har varit ointressant (i ordets bästa bemärkelse) för mina kollegor att jag är homosexuell. Och det är precis så jag tycker att det ska vara.

Jag tycker att Pride är superviktigt! Det är förstås ett tillfälle då man på olika sätt kan synliggöra HBTQ-personers situation och fortsätta kämpa för viktiga och självklara saker, som till exempel att alla, precis som jag, ska kunna känna sig bekväma med att vara öppna på sin arbetsplats.

Men Pride är också ett tillfälle för att fira och på olika sätt visa att all kärlek är bra kärlek. Jag är jätteglad och stolt över att Malmö Opera kommer att vara en del av World Pride i Köpenhamn och Malmö. Hoppas vi ses på Pride!