Miki

påklädare

Det var för några år sedan så satte Malmö Opera upp operan Aida, som är en ganska känd opera. Då kom det en sopran hit som hette Kegilogele Besong och vid ett tillfälle så var jag uppe vid scenkanten på väster sida, och så skulle Kegilogele Besong sjunga den kända arian O Patria Mia.

Då stannade jag till för jag kände att det här vill jag gärna lyssna på. *sång* Så kollade jag till höger och där stod en av operan korister, som heter Erik, och Erik och jag, vi bara tittade på varann i samförstånd om att det blir inte vackrare än såhär.

Jag tänkte också på det då för att denna operan den operan handlar om att Aida är förslavad i ett annat land så hon sjunger om att hon längtar till sitt hemland. Då tänkte jag att, att stå här mitt i musiken, mitt i det här underbara, det är mitt hemland. *sång*

Att sjunga sådär som sångarna här på operan gör är ju faktiskt väldigt svårt. Men då tänkte jag på att det finns ett sätt att ge den här varma härliga känslan till varandra ändå och det är genom att vara snälla mot varandra.

Att säga ett vänligt ord, att le mot någon, de ganska små enkla sakerna kan ge en samma känsla som konsten och musiken kan ge och det är det som gör att konst och musik är väldigt nära eller samma sak som kärlek är egentligen.

Om man är vänlig, kärleksfull, omtänksam, då kommer man till slut hamna i det här landet, Kärlek, som är allas gemensamma hemland. *sång*