Är vi dårar som tror att vi styr över våra liv?

Mats Hansson, idéhistoriker och litteraturvetare, skissar ett panorama över hur Shakespeare uppfattats över tid – och funderar kring en av kärnfrågorna i Shakespeares pjäser, nämligen frågan om människans frihet. 

William Blake: Oberon, Titania and Puck with Fairies Dancing (1786) 

SHAKESPEARE GENOM TIDERNA 

Under Shakespeares tid härjade böldpesten och han fick därmed, precis som vi, uppleva en tillvaro av karantän och stängda teatrar. Han fick uppleva livshotande krafter som går bortom människans kontroll, och han återger genom sina karaktärer hur sociala, psykologiska och biologiska faktorer påverkar beslutsfattandet.

Shakespeares samtid var präglad av idén att livet redan är förutbestämt av högre makter, men hans karaktärer utmärker sig genom att göra motstånd på så sätt att de hävdar sin fria vilja och filosoferar sig fram till rätt agerande.  

Sir Edwin Henry Landseer: A Midsummer Night's Dream (Shakespeare, Act 4, Scene 1) (1857) 

Under 1600- och 1700-talet reviderades Shakespeares pjäser i ett försök att ”rätta till” hans vulgära stilblandningar av högt och lågt, och den grundläggande föreställningen om världen som en sammanhängande väv.

I början av 1800-talet började dock litteraturkritiker i både England och Tyskland att betrakta honom som en suverän karaktärsskapare, bland annat på grund av hans komplexitet. Shakespeares hjältar är nämligen inte fria att välja sina villkor eller brister. Även de av ädelt blod kan angripas av trötthet och galenskap, och det gör hans karaktärer mer mänskliga och nyanserade. 

Benjamin West (1793): King Lear: Act III Scene IV 

Att dagens forskare ständigt återvänder till Shakespeare är också ett bevis på hans fortsatta betydelse. Litteraturvetaren Harold Bloom (1930-2019), professor vid Yale University, har rentav beskrivit honom som en levande gud som det är omöjligt att inte påverkas av. Enligt Bloom uppfann Shakespeare ett nytt språk som uttrycker människans inre och psykets djup, som är gällande än idag. 

ÄR VI FRIARE IDAG?  

Sedan Shakespeares tid har blicken alltmer vänts från Gud till människan, men det är värt att fundera över om vi idag är friare i det alltmer individualiserade samhället. Kommer blicken härnäst att vändas bort från människan när algoritmer väljer alltmer åt oss: musik, filmer, vägar, partners?

Det finns forskning som visar att känslor är mekanismer som går ut på att beräkna sannolikheter för överlevnad snarare än uttryck för vår fria vilja. Tekniken blir allt mer överlägsen på att göra sådana uträkningar och kommer därmed i allt högre utsträckning att befria oss från att göra val. Betyder detta att människolivet en dag kommer att sluta vara ett beslutfattandets drama? 

Mats ”Oddnejm” Hansson
idéhistoriker och litteraturvetare