Eugen Onegin är en av de verkligt stora operorna, i popularitet där uppe bland Carmen, La Bohème och Trollflöjten. Den är bedövande vacker, underbart romantisk och ryskt sorglig. Tjajkovskijs ömsinthet, vemod och storslagenhet i uttrycket fick fritt spelrum i operaversionen av den ryske nationalpoeten Pusjkins kultklassiker med samma namn. I Malmö Operas version är sångarlaget av högsta klass. 
Tobias Theorell, som bland annat regisserat Maskeradbalen på Kungliga Operan och Madame Butterfly på Opera Hedeland, iscensätter  Eugen Onegin. På pulten; ryske världsdirigenten Michail Jurowski, som väl känner Pusjkin och Tjajkovskij och deras förmåga att tolka känslor som berör.

Kompositören Pjotr Tjajkovskij, känd också för musiken till baletterna Svansjön och Nötknäpparen samt kända stycken som 1812 och Pathetique-symfonin, skrev Eugen Onegin i efterdyningarna av sitt korta och monumentalt misslyckade äktenskap med en ung student. Varenda ton vibrerar av oförlöst längtan och hopplös kärlek, av sorg och uppgivenhet. Det är en härlig gråtfest!

Sångarlaget är av högsta internationella klass. I ledande roller finner vi Vladislav Sulimsky, känd från Mariinskijoperan i S:t Petersburg, Sabina Cvilak som sjungit med Placido Domingo och Andrea Boccelli, Peter Auty, känd från Covent Garden, samt den för Malmöpubliken välkände ukrainske basen Taras Shtonda. Till denna sångaradel sällar sig också Malmö Operas egna stjärnor Bengt Krantz och Emma Lyrén.

Änkan Madame Larina lever ett stillsamt liv på den ryska landsbygden med sina döttrar Tatjana och Olga. När Olgas fästman Lenskij kommer på besök har han med sin vän Eugen Onegin, en världsvan dandy. Tatjana blir upp över öronen förälskad och skriver ett passionerat brev men Onegin avvisar henne.

På en namnsdagsfest för Tatjana blir Onegin snabbt uttråkad. För att retas roar han sig med Olga, vilket gör Lenskij så svartsjuk att han utmanar Onegin på duell. När duellanterna träffas medger de att de hellre skulle skratta bort det hela men hedern måste upprätthållas och det slutar med att Lenskij blir skjuten och dör. Onegin blir tvungen att lämna landet.

Många år senare dyker Onegin upp på en bal i furst Gremins magnifika palats i St Petersburg. Han är bitter över att ha rest runt i världen på jakt efter nöjen och äventyr bara för att än en gång hamna på ett trist societetsevenemang. Plötsligt ser han Tatjana, som förvandlats från naiv flicka till vuxen kvinna, nu gift med furst Gremin. Onegin upptäcker att han älskar henne och den här gången är det han som skriver ett passionerat brev. När de träffas dagen efter medger Tatjana att hon fortfarande älskar honom men det är för sent för dem två.

i ROLLERna

Larina: Emma Lyrén / Danka Milacic (4, 9, 27 dec, 2, 7, 10 jan) 
Tatjana: Sabina Cvilak / Maria Fontosh  (2, 7, 10, 16, 20 jan)
Olga: Lena Belkina
Filipjevna: Maria Streijffert
Eugen Onegin: Vladislav Sulimsky
Vladimir Lenskij: Peter Auty
Furst Gremin: Taras Shtonda / Petar Naydenov (2 jan)
Monsieur Triquet: Jonas Durán
Kaptenen & Zaretskij: Bengt Krantz
Försångaren: Jonas Durán / Nils Olsson
Guillot: Xhelal Bakraqi

Dansare

Melker Sörensen
Jonas Svensson

Malmö Operakör
Malmö Operaorkester

PRODUKTIONSTEAM

Scenografi: Magdalena Åberg
Kostym: Kersti Vitali Rudolfsson
Ljus: Torben Lendorph
Videoscenografi: Eric Holmberg
Koreografi & rörelseinstruktion: Christine Meldal
Regi: Tobias Theorell
Dirigent: Michail Jurowski/Gregor Bühl  (9, 27 dec, 2, 7, 10 jan)

"Det är nog den bästa Onegin jag sett!"

SVT, Camilla Lundberg

 

”Högstående musikalisk helhet.”

Skånskan, Lars-Erik Larsson

 

”Hisnande vacker föreställning”

Per Feltzin, P2

 

”Det här kan vara den tätaste operaföreställning som Tobias Theorell har regisserat. Ett kammarspel för några få personer där musiken i kombination med en öppen scenlösning slår upp själens dörrar på vid gavel.”

Gunilla Brodrej, Expressen/Kvällsposten

 

”Genomtänkt föreställning.”

Carlhåkan Larsén, Sydsvenskan

 

”Eugen Onegin  kommer säkert att räknas in bland Malmö Operas största publika succéer”

Mogens H Andersson, Mogens Operalogg

 

”En föreställning, som även i förhållande till Malmö Operas utmärkta nivå förtjänar en rekommendation.”

Fem hjärtan av sex. Thomas Michelsen, Politiken