Persongalleriet av historiska personer i Schlagt sie tot!
Martin Luther (1483 -1546) Född i Eisleben under relativt enkla omständigheter. Blir student i Erfurt, men lämnar sina juridikstudier, blir augustinermunk och er aktiv på en hög nivå i sin egen orden. Hämtas snart till det nya universitet i Wittenberg, där han blir doktor i teologi, och därmed också kommer under kurfursten Fredrik den Vises beskydd. Blir tidigt ett känt namn genom att sprida sina predikningar i tryckt form. Hans 95 teser mot avlatshandeln 1517 blir den utlösande faktorn för reformationen. Bor i augustinernas Schwarze Kloster, som i och med reformationen blir tömt på munkar, och som Luther och Katharina von Bora därför får som bröllopsgåva 1525. Psykisk inte alltid stabil – det han själv beskriver som djävlar och anfäktelser.
Philip Melanchthon (1497-1560) Född Philip Schwarzerd. Underbarn och humanist som 1518 kallas från Sydtyskland till Wittenberg som ny professor i grekiska. Blir snabbt starkt knuten till Luther som dennes mest lojala medarbetare. Med sin språkexpertis är han en klippa i bibelöversättningen, men han formaliserar och sammanställer också den nya teologin, och sköter alla förhandlingar. Melanchthon är den enda, som Luther tillåter att ha en delvis självständig linje. Han har ett stort kontaktnät över hela Europa, inklusive England, och är djupt respekterad i alla läger.
Georg Spalatin (1484-1545) Humanist och kurfursten Fredrik den Vises bibliotekarie, sekreterare mm. Spalatin håller å kurfurstens vägnar kontakt med Luther, som också gör ett stort intryck på honom. För Luther är Spalatin ett viktigt stöd i reformationens tidiga år, bland annat avspeglat i Luthers brev.
Lucas Cranach d.ä. (1472-1553) Hovmålare för alla kurfurstar i Sachsen från 1505 till sin död 1553 - de sista åren, efter Wittenbergs fall, som landsflyktig i Weimar. Är aktiv på många områden i Wittenberg, också som apotekare, medlem av byrådet och som borgmästare. Personligen en nära vän till Luther. Deras samarbete om lansering och marknadsföring av Luther och reformationen är unikt i historien, också i omfång, och där Lucas Cranach ställer både tryckeri och målarverkstad till förfogande. Samtidigt håller sig Cranach professionellt oberoende, och han utför beställningar också för den katolska sidan.
Barbara Brengbier Cranach (1485-1540) Gifter sig med Lucas Cranach omkring 1512 och föder fem barn mellan 1513-20, den sista dottern Anna med Luther som gudfar. Det finns stort sett ingen dokumentation om henne, heller inget porträtt av Lucas Cranach (annat än möjligtvis ett, målat bakifrån). I realiteten är hon sannolikt hans modell i många målningar. Dör 1540, men är i operan med helt till sista scenen 1547.
Kurfurste Fredrik den Vise av Ernestinska Sachsen (1463-1525) En av Tysklands mäktigaste furstar, på ett hår att bli vald till kejsare, och berömd for sin stora reliksamling. Beskyddar Luther, också som någon som ger status till hans nya universitet, och som markering av sin egen integritet gentemot kejsare och påve. Då han dör 1525 blir hans bror kurfurste fram till 1532, och därefter dennes son, som till sist när Wittenberg erövras 1547 blir krigsfånge och avsätts av kejsaren. Kurfurstetiteln förloras därmed, och ges till Albertinska Sachsen.
Lantgreve Philip av Hessen (1504-1567) Den mest aktiva protestantiska fursten och frontman i det politiska och militära samarbetet. Intressant för sin, i motsättning till Luther, relativa tolerans gentemot judar och mer radikala sekter som anabaptisterna, men också för sin vilja till brett samarbete, här inklusive schweizarna och Zwingli. Hans försök att samla alla reformationens grenar inför riksdagen i Augsburg 1530 misslyckades dock. Som protestanternas härförare blir han tillsammans med kurfursten krigsfånge, då kejsaren Karl V intar Wittenberg året efter Luthers död.
Erasmus av Rotterdam (1466-1536) Humanist och tidens mest respekterade person. Väljer aldrig sida eller låter sig anställas av någon furste, men etablerar sig, som något helt nytt, som oberoende intellektuell. Hans kritik av missförhållanden inom kyrkan banar väg för reformationen. Men han är tveksam gentemot Luther, varas hårda ord han menar kan utlösa våld och fanatism, och han väljer till sist Luthers förnekande av den fria viljan som strategisk kritikpunkt. Luthers våldsamma angrepp på Erasmus bidrar på ett avgörande sätt till att Luther så snabbt mister respekt och uppbackning hos Europas intellektuella. Melanchthon fasthåller dock vänskapen och dialogen med Erasmus.
Andreas Karlstadt (1486-1541) Luthers kollega som doktor och reformator i Wittenberg, och en period universitetskansler. Skriver redan 1515, efter ett uppehåll i Rom, egna teser mot avlatshandeln, och drabbas, tillsammans med Luther, av påvens bannbulla. Under 1521, då Luther är undangömd på Wartburg, accelererar Karlstadt reformerna i Wittenberg, och kommer i konflikt med Luthers mer pragmatiska hållning. Han tar i det följande avstånd från det akademiska livet, närmar sig schweizarna i synen på nattvarden som symbolisk, och för i det hela taget en orolig, nedvärdigande och kringflackande tillvaro, i ständig konflikt med Luther.
Katharina von Bora (1499-1552) Kommer från en fattig, adlig familj och placeras som barn i kloster. Inspirerad av Luthers lära flyr hon tillsammans med 11 andra nunnor. Nio av dem hamnar i Wittenberg, där man finner äkta män till dem. Katharina är en av de sista som blir ”placerad”, då hon 1525, dels på eget initiativ, gifter sig med Luther. Hon sköter sedan hus, hem och ekonomi - köper jord och odlar grönsaker, tar hand om gäster, hyr ut till studenter osv. Efter Luthers död 1546 är hon i en svår situation, med fyra barn i åldern 12-20 år, krigstider, pestutbrott etc. Hon måste fly flera gånger, och dör i Torgau 1552 i sviterna efter ett fall från en vagn.
Huldrych Zwingli (1484-1531) Schweizisk humanist, som oberoende av Luther verkar som religiös reformator men också politiskt i framförallt Zürich. Här genomför han radikala reformer, bland annat att förbjuda inte bara alla slags bilder, men också all musik i gudstjänsten. I motsats till Luther betraktar han nattvarden som symbolisk, det vill säga att bröd och vin inte bokstavligen blir Jesu kropp och blod i ritualen. Han dör i slaget vid Kappel 1531, där han deltar han deltar som fältpräst i ett krig mellan reformerade och katolska kantoner. I Zürich efterträds han av Heinrich Bullinger.
Martin Bucer (1491-1551) Reformator verksam i Strassburg. Han försökte, ofta i samarbete med Philip Melanchthon, att medla mellan de olika grupperingarna, både protestanter och katoliker, för att finna kompromisser som grund för försoning och fortsatt kyrklig enhet.
Johannes Oecolampadius (1482 - 1531) Protestantisk reformator verksam framförallt i Basel. Han var vän med Zwingli och anslöt sig till dennes syn på nattvarden som symbolisk.
Jean Calvin (1509 -1564) Fransk flykting som från 1536 skapar en radikal gudsstat i Genève. Att många flyktingar också samlas här bidrar till att sprida hans läror, och de flesta protestantiska kyrkor idag utgår från den schweiziska grenen av reformationen. (Nämns i operan.)
En värld i förändring
”Alla” har en åsikt om Martin Luther. I Sverige är bilden av Luther oftast förknippad med pliktskyldighet och en sträng och tråkig arbetsmoral, en Luther som sitter på axeln och tynger oss med krav på duktighet och ger dåligt samvete. I Tyskland däremot ser man honom som en generös, sensuell och levnadsglad typ som gärna drack öl och vin och musicerade. Även Peter Oskarson, som regisserar uruppförandet av Schlagt sie tot!, hade en förutfattad meningen om Luther.
– Min uppfattning om Luther har helt smulats sönder. Jag har fått undersöka Luther på nytt för att på allvar kunna skildra denna historiska person vars minne människor ofta silat genom senare tiders teologi och tillrättalägganden. Martin Luther var en ytterst komplex människa.
Luthers reformatoriska upptäckt var att Gud inte kräver fromhet utan ger gudsrelationen som gåva till människan genom tron. Den första tesen i skriften Om en kristen människan frihet formulerade han: ”En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen underdånig” Några år senare rekommenderade samme man slakt av de bönder som han med sitt frihetsbudskap själv hjälpt att stå upp för sina rättigheter när han sa: Schlagt sie tot! Dräp dem!
Operan skildrar denna dubbla bild av Luther. Det är en angelägen historia för en publik oavsett livsåskådning eller trosuppfattning. Det är en historia om att förändra världen.
En opera om Luther och reformationen i vår tid?
Mycket av dagens samhälle har formats av reformationen. Ett exempel är humanisten Erasmus av Rotterdam, ofta kallad ”den första europén”, som hade en vision om ett enat Europa i fred och samförstånd. Han var kritisk mot den katolska kyrkan men ville inte splittra den. Han förespråkade yttrandefrihet och tolerans men hans tankar kom i skuggan av Luthers. Erasmus idéer inspirerade från början även Luther men de blev ovänner över frågan om den fria viljan, en princip som Luther förnekade.
Reformationstiden var turbulent, det var en tid av radikalisering. Vad händer när någon börjar tillåta sig saker som tidigare var förbjudet? Vad händer när en människa påstår sig vara profet? Luther ville reformera, han ville göra gott. Men hur blev det? Vi kan konstatera att Luther gjorde succé i sin ungdom men att livet är långt.
Luther och Erasmus är några av gestalterna i verket som alla är historiska personer. När operan ikläder sig dessa historiska personerna kan den förhoppningsvis ge en förståelse för vår egen tid som också är en tid i förändring. Förändringens eld var också operans arbetstitel.
Män, kvinnor och ställföreträdande körer
Schlagt sie tot! är en opera med nästan bara män och båda akterna slutar i undergångsvisioner, säger Peter Oskarson och fortsätter:
Men operan börjar och slutar med kvinnliga insikter.
Kören, som inleder och avslutar operan, verkar som ställföreträdare för folket, och sjunger Magnifikat, den gravida jungfru Marias lovsång. Mot slutet av första akten bränns cisterciensernunneklostret Helfta i Luthers födelsestad Eisleben ner. Klostren var vid den här tiden kvinnornas enda säkra ställe, där de fick utbildning, kort sagt en plats för kvinnors frihet.
Helftaklostret var ett andligt centrum och ett av tidens viktigaste lärosäten och ett av de få för kvinnor. Här slogs Mariakulten slogs sönder och samman, reformationen började ganska snart med att förstöra något.
I operan figurerar två kvinnor; Katarina von Bohra, kallad Käthe, – nunnan som gifter sig med Luther efter att han ”hjälpt henne” komma ur klostret i Nibschen. Och det är Barbara Cranach som, under det krigiska tumultet i operans slut när reformationen misslyckats med att ena protestanterna och att ingen försoning med Rom är möjlig, har operans sista visdomsord: ”De var inte villiga att reformera sig själva.”
Operan har även ett barnperspektiv, säger Peter Oskarson som, när han blev på det klara med att Malmö Opera har en barnkör, fick Bo Holten att skriva mer musik och därmed ge barnen ytterligare betydelse.
Barnen spelar en stor roll, det är de som får ta konsekvenserna av de vuxnas handlande, då liksom idag. Ska barnen få leva i fred och tolerans i framtiden?
Cranachs ateljé – en propagandamaskin
Flera av operans scener utspelas i konstnären Lucas Cranachs ateljé. Cranach var även bokillustratör och entreprenör och spelade en mycket viktig roll i Luthers liv. Hans ateljé kom att bli en frihetens boning för Luther.
Reformationen var inte tänkbar utan Gutenbergs boktryckarkonst. Cranachs verkstad var också ett tryckeri och man kunde snabbt trycka upp sitt budskap på pamfletter och snabbt distribueras – det var den tidens internet. Cranach var ett marknadsföringsgeni! Detta är särskilt intressant då det under 1500-talets reformation, som så många gånger tidigare i historien, ägde rum en bildstorm; att man uppsåtligen förstörde bilder av religiösa eller politiska motiv. Men Martin Luther använde istället bildkonsten i sin propaganda.
Luthers text och musik
Reformationens bildstormande åtföljdes av ett absolut förbud mot musik. Luther älskade musik, han var ju korgossen som blev munk, som varje dag haft gregoriansk musik i öronen.
Att Luther översatte bibeln till tyska är kanske hans största gärning. Han skrev också psalmtexter och komponerade musik. Och han spelade luta, vilket han också gör i operan.
Luther kom att förändra församlingssången, alla skulle sjunga tillsammans på sitt eget språk. I en luthersk kyrka sjunger alla på sitt eget språk och operans skandinaviska publik har med säkerhet hört några av Luthers psalmer. Schlagt sie tot! sjungs dock på tyska, då operan från början en beställning från Erfurt i samarbete med det danska reformationsjubiléet 2017 som dock inte blev av. Men tyskan finns kvar med tyska historiska originalcitat.
Bo Holten började skriva operan i San Cataldo (ett danskt San Michele) där han i väntan på att Eva Sommestad Holtens libretto skulle översättas till tyska, läste, spelade och sjöng Luthers psalmer. Det visade sig fungera som en slags frigörelse inför komponerandet och han började skriva musiken utan texten. Luthers egna toner finns därför med i partituret; all musik genomsyras av Luthers psalmmusik som klingar samman med Bo Holtens komposition. Peter Oskarson säger avslutningsvis:
Operans hela andetag är hymniskt och musiken tar oss närmare himmelen – den kanske främsta anledningen att göra en opera om Luther!
Catarina Ek
Programredaktör
