Stor musik i litet format
De musikaliska strömningarna från Europa under 1900-talets första årtionden var omvälvande. Den tysk/österrikiska traditionen med ett alltmer excentriskt uttryck och gnisslande stämväv företräddes av linjen Mahler-Strauss-Schönberg och kom att nära inpå kraschlanda i och med 12-tonstekniken. Från Paris och impressionisterna skapades magnifika klangvärldar av tonsättare som Debussy-Ravel-Stravinskij.
Detta var det musikaliska habitat som Ture Rangström befann sig i då han sökte upp August Strindberg för att få rättigheter till att tonsätta hans drama Kronbruden. Detta fick han och därtill ett godkännande att utelämna de två sista akterna i dramat.
Rangström hade en vurm för impressionismens kolorit och skapade med den ett helt eget tonspråk och klangspektrum, där han snarare tecknande människans inre värld än att fånga naturens skiftningar. Symfoniorkestern var självklart det suveräna verktyget, och ingen svensk tonsättare har väl med så starka färger lyckats fånga vemodet och den bistra inre och yttre miljö som folk levde i
Ture Rangström
Fängslades av klangen
Rangström fängslades framför allt av klangen. Hisnade stråkmattor från absolut högsta läget till lägsta i svagaste nyanser, valthornens olycksbådande rop och träblåsets vemodiga slingor påminnande om vallvisor, psalmer och folksånger. Att transkribera detta verk från en symfoniorkester till en kvartett, är det över huvud taget möjligt? Går det att fånga dessa skira eller ödesmättade klanger med en klarinett, en fiol, en cello och ett piano?
Pianoinstrumentets magnifika egenskap att låta uppåt hundra strängar vibrera samtidigt ger åtminstone en god startplatta att vila på. Samspelet mellan de övriga instrumenten får bli som en relief där de mer intrikata dialogerna mellan instrumenten blir spännande och tydliga.
Rangströms kammarmusik tillika ackompanjemangen till hans närmare 250 sånger ger en god vägledning om hur han kunde ha tänkt, och så här efteråt rått oss att gå till väga. Att omforma det väldiga partituret till en kvartett har givit en fantastisk inblick i en stor tonsättares idévärld, konstnärskap och oförtrutliga arbete.
Bo Wannefors, arrangör