Välljud i Johanneskyrkan
Malmö Operas kör och orkester samlas under S:t Johannes kyrkas väldiga valv och bjuder på klangfull mässa av Franz Schubert, elegant symfoni av W.A. Mozart och Samuel Barbers trösterika Adagio.
Den amerikanske tonsättaren Samuel Barber bodde i Schweiz under 1930-talet medan det politiska läget hårdnade och hotet om krig växte. Barber tog sin tillflykt till den antike poeten Vergilius lärodikt Georgica, som handlar om att behandla jorden med respekt, och några rader ur denna blev utgångspunkten till en stråkkvartett.
På uppmaning av den store dirigenten Arturo Toscanini gjorde Samuel Barber ett arrangemang för stråkorkester av den långsamma, innerliga satsen, och den 5 november 1938 spelade NBC:s symfoniorkester detta adagio i direktsändning över hela USA.
Från första ögonblicket gick stycket rakt in i lyssnarnas hjärtan, och alltsedan dess är det musik som människor vänder sig till i svåra stunder. Barbers Adagio har bland annat spelats som minnesmusik över offren vid terrordådet 11 september och efter attacken på Charlie Hebdo. Det har också använts som filmmusik, till exempel i Oliver Stones Plutonen och Elefantmannen av David Lynch.
Mozarts fängslande melodier
När Wolfgang Amadeus Mozart komponerade sin Symfoni nr 39 var han 32 år och en driven tonsättare, som imponerade på den kräsna wienska publiken med stor hantverksskicklighet, elegans och djup.
Den majestätiska inledningen med pukor och blåsinstrument fångar genast lyssnarens uppmärksamhet, och den ständigt uppfinningsrike Mozart håller spänningen uppe med fängslande melodier och överraskande harmonier.
Mozart blev frimurare i mitten av 1780-talet och hade högt anseende i den wienska frimurarorden, där musik ansågs befrämja visdom, medmänsklighet och samförstånd. Eftersom tretalet var viktigt för frimurarna betraktade de Ess-dur med tre b-förtecken som sin egen tonart, och det blev följaktligen den som Mozart valde till Symfoni nr 39.
Mozart är alltid aktuell, och särskilt denna säsong (2023-24) då Malmö Opera ger operan Don Giovanni och Skånes Dansteaters föreställning Mozarts Requiem.
Schuberts nyskapande mässa
Franz Schubert hade som barn en vacker sopranröst som gav honom en plats i den prestigefulla kejserliga gosskör som fortfarande är verksam under namnet Wiener Sängerknaben. Han fick även musikundervisning på ett internat med kyrklig inriktning, där han inspirerades att komponera sakrala verk, vilket han skulle fortsätta med under hela sitt 31 år korta liv.
I Mässa i Ass-dur får vi njuta av den 25-årige Schuberts outsinliga melodiska fantasi och hans förmåga att få röster och instrument att klinga i kyrkorummet. I Wiens kyrkor ansågs dock Schuberts musik vara alltför nyskapande, och det väckte missnöje att han i Credosatsen – trosbekännelsen – hoppade över raden ”et unam sanctam catholicam ecclesiam”.
Det är säkert ingen slump, med tanke på hur omsorgsfullt han behandlade orden i sina många sånger. Uteslutandet av ”den heliga katolska kyrkan” kan tolkas som att kyrkans strikta regelverk inte gav honom det han sökte i religionen, medan musiken talar om en djup och innerlig tro.
Kvällens dirigent
Konsertens dirigent Elena Mitrevska är kormästare på Malmö Opera sedan 2020. Hon föddes i Skopje i Makedonien 1983, och är diplomerad i både kördirigering och orkesterdirigering vid Universität für Musik und darstellende Kunst i Wien.
Boel Adler
